Länschman var opa rast.

I ha schLeute å stä’äll väckarn om mörrna, för vanlitvijs så vaken vä då FLecka kåm oppför trappen om mörrna. Antingen så nöges hon a smöge som en indijan el så såov jeg å Pottjen åovanLit hart för I vankne et förränsch hon kåm in å sa’a att hon skull fåra ope skåoLa. I låg kwar o titte ine telefon å såg om I ha’a fått na post, å då Pottjen vankne en kwart ättåt så låg va kwar å ha’a ‘e så trevLit då mobiLn men ri’ing å FLecka seg att lärarinna, a Britt, ha’a fråge na om hon et skull nest tannläkarn ida. No stämd hä. En fem i ni’i skull hon våra nest regLerarn i Norrefjörn. Vä feck naLta brått.  Meda FLecka cykle heijm, sno:L I Pottjen ope potta, tåo opå mä kLeda, leijte fram gummistövLen å ‘n ja’ack å ‘n mö’öss åt ången. I hedd tri hårkLämm ine håre så hä et skull ri’ijt åt åll hålla å så bar hä å precijs då FLecka kom heijm. Vä hant, om man et räcken att vä våor to mineut förscheijn. SchöLwa besöke tåo väl fäm mineut hä döm titte ine monn henasch å sa’a att nö jär’e no bara i år kwar innan hon få böre vä tandställning. Hon längt delles, sko jä tråo.

Man kan ju et jära na åt vä:re vä håva, men jär ‘e för mötje bejärt att ha kond bLå’ås åt naij anne håll NAGE år så vä schLapp få åll jävla löva bårte granna. Hvor år så sambLes löva jen eut fastän vä nasom saken tre:d. Vä håva en kLu’ung å bjärk å eijn vä aspen, men ändå så nöges vä tjärr löve så gudihimmeln.

Nö ha I gnällt fäLat. Nö sko I ta hand om naijn a’ann som gnäll.

Lev å må!

Författare: Nalta waller

I ha honne va'aL 47. I båo opa Storfors lave to ba:n som gnäppas jämt men som våra gullat ötemilla.

Lämna en kommentar