Hä holl å va’aL ‘n motorsågsmassaker

Jä som lä:s jen naijn ga’ang om sänder konna ju et ha misse att I ha ‘n påjk som jär fi’ir år å som jär i schLaddba:n nanting. Bårtstjämd å hunsche hart omhvortanne. Då söstra hansch et båo nest åss om vecken ötan bara om heLgen då a gå skåoLa ope Hortlax, så jär ‘n allén jen heijm å ha gåode mötje tijd för å hitt opp grejen. Å fastän ‘n bara jär fi’ir år så kan ‘n helljockansch mötje. Jä sko få håijr…

jonsered-org-748-hos-arbetsbyxorcom

För nagar må:ne seda så tjöft I leksaksverktoijga åt ‘n som påijka åt ‘n kompis åt mä sä’älld. Ine högen den fansch to: motorsågom å Pottjen vart löckLi då fa’aRn hansch ha förbjöde ‘n å rö’ör storen våre. Han ha nö så:ge överållt ine tjö:ke, å ine rumme sett å I ha have ve:n sprede över vardasrumme, men ha ha et djåort så mötje då ‘n ha leijke så vä:L vä dömden grejen.

94456620

 

För ‘n vecko seda stoijvt så skull I heva onda na kLedom ine ‘n byrålå: ine leijkrumme hansch, då I fastne vä strumpen opå goLve. Hä som seug fast mä å då I titte så vare kLaddat opa goLve, opa vägga, opa stegan dell sängen, ine leklå:den å den ötvä legg ‘n tåom serapsfLask. Han var noij frå början vell I dellägg. I ha kort stubin å ra:Le åt ången att komme dell rumme. I frå:ge ‘n ra:Landes vo ändå nö ha’a hende jen i’inn å ången schwåra naLta skräcksLöije att motorsåga ha’a schLeute gå i årning så han ha’a foijLt döm vä olja ”som pappa brukar göra”.

Nesta heus I båo ine sko håva fjärrvärmen.

Lev å må!

 

 

Annonser

…. å så var ‘e kLaRt (å betaRt)

the-grinch

I hav som et have na julstämning i år heller. I jär som Grinch’n ine båoka å ine filmen. El som ‘n Ebenezer Scrooge för jä som våra eller å meijr beläst än ander. Hela julaftasmårgan så tjänd I att no ha’a hä vöre gåode gott bätter å få våra ine såoLa vä spanjåora.  Hä vart ändå trevLit å FLecka å Pottjen våor nå’åjd vä hä tomt’n kom vä, fastän eijn bårtij döm sorre så I holl å va’aL geudat. Hä var’n snillebLixt att fåra ne vä kLappa da:n före så hä et djick å ensch öppen na heijm nest åss.

Pottjen jär väldansch nåoga då hä djäll vo man kan å et kan ita, å få’å ‘n na ine monn som han et töck om så böre ‘n lå’åt som om ‘n jär dell å spoij. Då djäll ‘e å finn åt ‘n hink el komma snabbt vä handa så ‘n få spott eut. I går så feck I rä’ädd goLve bårte röbetssallad, löjrom, dill, senapen, sylta, lök’n – han jär schLäkt vä fa’aRn men som i heijLt lijv ha sagt ”Jär ‘e lö:ken jen?” Bråorn men kan intoijg hä om jä et tråo mä – kLaddkakon vä After eight-mintkaken, å ‘n stji:v å laks.

hämta (3)

I veijt et vo jä tö’öck jär vikigast opa juLbåoLe men för mä så jär sallat’n bäste bårte ållt. No jär ju laks’n gott å, men hä kan man ju ita då man vell under åre. Stjinka ijt I opa smörgå:sen om mörrna hvor da om åre så hä lå’åck mä et häller. I ha pråove å djära sallat’n ‘n missommar men hä var nåKt nanting. Han I båo lave töck stjinka jär bäst, FLecka töck laks’n å Pottjen – gormanden våre  – hå:l hart att ”leverstastatej” jär ende som sko våra opa båoLe.

(Nö då I ha skreve häijn kLaRt så kom I opå att ägghaLven jär na som I förknipp vä jul å som nöges finnes opa båoLe).

Dö jär et våre Talman heller

”I skull konna hå:l vä dä, men I sij et vo:för vä bå’å nöges håva fel….”

Sistveckon jen ha vöre jobbi, å I tåLa et om att hä jär kolschwårt eut, ell att hä jär schLäntat å rengen na som hvorenda da. Å et tåLa I heller om att Pottjen ha fått vattkoppen å ha hå:le mä o’opp om nettren, meda han ha vöre pegg å gLa om da:gen.

Å fastän I ha skråLe över att a Moster Karin, söstra åt farmåora men, ha lämne åss så jär ju lijve så: att om man ha levt i langt å bra lijv å fått våra löckLi vä ‘n stor å fi:n famille så kan man tjä’änn tacksamheijt fastän schöLva perschåon jär bå’årt å man saken ‘n tijd som jär bå’årt.

Men vo sorr I om då? Om jä et båo ine ‘n gro’ott så konna jä ju et håva ondvecke å håijr om a Lell-Maria som ha bått nasom hela lijve sett i BLåsmark å som nö eventuellt nöges fåra dell ‘n pLats där a et kåm å va’aL så väl omhendertöije som a va’aL där a jä:r neu. I jär et religiös å mä, men no hav I sagt åt ‘N vo I tö’öck om heijn mila tå:ren. I sätt hoppe mett att naijn ta i beschLeut som verkLit jär vä familjen jen i centrum.

Häromdagen kond vä å läsa om ‘n famille som båo i Råne som skul avijses bårte lande våre, där piLot’n väggre lö’öft pLane vä döm ombåoL. Konna jä ståva civilkurage opa MåLe våre? Et jeg.

Å hä spela ingen råll voda fLecka jen jä:r, å vöre bakgrunda henash sij eut – å jä: som töck hä jär i årning att ställ männischen mot hvorander, å ra’ank döm ötefrå voda döm våra, jä konna schLeut läsa neu. I töck jä våra uschLi så hämst å I vell et att jä läsa sijda jen.

Lev å må!