Hä finnsch hopp

Hä ha vöre ‘n leijsam da ida. Farmåora men dödde den här dagen för fämtan år seda å fastän man töck att fämtan år jär ‘n evigheit så tjänsch hä precis likadant den här dagen som då, då matta röcktes bårt bårte föttren mijn. I saken a så gudihimmeln å I kan et tänk opåd a ötan att öga tåres. Hä jär ju tur att man et jär relischö:s för då ha’a I då durre opp ‘n Gud för att tåo a för tidit. I tråo däremot att så lä’äng man minsch ‘n perschåon så leva döm kwar, å I minsch dä, farmor.

Då man tåla om å durr opp naijn så feck I tåla vä han som bestäm om grinda ine kommun våre. Han var väldit trevli å dellmötesgående å då I hämte Pottjen så ha’a naijn vöre där årne….. en större bre’eck å mutter. I muttre naLta. Ja, ja, han vijse ju att vilja fannsch där å I sko ring opp ‘n a mörrnom då I kåm opa jobbe å tack ‘n å frå’åg när ‘n ha pLane:re å installe:r storgrinda som perschonaL’n å jeg ha efterloijst. I kåm et ihog vo ‘n heijt, men I ha skreve opp ‘e opa ‘n lapp.

I håll å va’aL frisk å nö tjännsch hä minder stressat opa jobbe då vä ha bört å pLane:r vo vä sko jo’obb vä fram dell jul. I ha värdnsch bästa jobb å värdnsch bästa kollegom å I kan et ta’ack a Cissi nåo mötje att a bestämd sä för att hä var dags att skaff sä ‘n litar O’oll så att I feck jo’obb. Håva jä naijn kompis som ska’aff ba:n så hä sko pa’ass tidspLaneringen jäde?

I sett vä ‘n hög å papper som I nöges rä’ätt delles mårgandagen, å I jär rättnö fäLa. Snart så kåm Han I båo lave heijm bårte jobbe – övertijd, som vanlit. Hä va’aL väL bra då kuvä:re kåm.

I sko påminn jä om att hä jär tjörkmartnen ope Åijboijn nesta helg. I ha’a gLömt bårt ‘e schöLw. I sko ju fåra dijt å handel bårte Frau Furtenbach som ha disajne grejen där’e stå opa pijtmåle. OM jä sko dijt – å hä töck I att jä skoL – så nöges jä leijt opp a. Lova mä hä! Nesta sönda så konna jä komma dell sporthalln i Hortlax då lage ersch FLecka anårn ‘n hambållscup där å hä jär enda ganga då I et bö tjö:r ‘n mil ensch. I sko et arbeijt där, ötan I sko nju’ut hela dagen.

Lev å må!

Annonser

‘n bra da

Kårte jen ne’e tåo I opa Pottjen jöning ‘n tapetrull. I töck om ‘e.

Hä schLåo mä nö ikwe:L ätt I ha’a schLäft å Pottjen nest föräldren mijn opa Storfors å ätt I ha’a hämte FLecka i Sjuness att I hav to saker å fi’ir ida. Eijn sko I fi’ir naLta höger för jä seda, å den annar så ha’a I gLömt bårt att den här dagen för femtan år seda opa Cleo i LeuL så träffe I Han I båo lave.  Jeg å a Maria bårte Djupvijka stude:re dellsammansch å vä breuke gå eut om hälgen å leijt karan.

Att hä då ha honne va’aL femtan år jär na som ‘n bedrift, å I tråo att hemliheijt’n våre jär att vä sällan jära na dellsammansch ötan I jär hä I töck om å han jär vo han töck om. Et na meijr, å et na minder.

I ha faktist ‘n tredje sak som I jär gLa över ida å hä jär att bråorn men, jä veta han som båo I heuvustan, håll å jära na som få hjärte mett å spre’eck hä I jär ståLt – stijtången den, som förpeste lijve mett då ‘n vax opp håll å jära na stort som, för å cite:r a Astrid Lindgren ”Guds änglar klappar i händerna åt”.

FLecka vijse tecken opa humorn sen då a sa’a åt mä att hon veijt att vä håva adopte:re na. I fråge na vöre hon kond veta hä (för hä jär ju et sant) å lella:pa den schwåra: ”För jag är ju snygg”.

Nö sko I lägg mä, då buss’n henasch gå bårte busstachåon i Pijtstan kLåkka å’ått.

Lev å må!

Pottjen men jär ‘n a’ap

I kond ha skreve inLägge jen kLåkka kwart över fäm, då Pottjen ha’a söve fäLat. I tråo att I ha vöre opa dåLit humör seda dess, för I hedd opå programme vä pissmeuren såm vä å’åll håva sitt, men han velld et lär sä om /S/. Han skull sij om ambulanscha å om traktora – vöre jett jär hä å hitt na sånt tråo jä? Vä kLeijv opp, å I gjåoL naLta tomtegröt åt ‘n (”gjåoL” jen betoijd ”värmd opp ine mikron”) å I feck heva in ‘n ske å gröt ine monn opå’å ‘n för ett velld ita hä ‘n skråle å var arg öte hänn vä ambulanscha å traktora. Då kåm ‘n ihog att ‘n no var hångra å han ha vöre gåode löckLi seda dess. Et jeg.

Vo jär man då så brått? Man hev opå teven å let ången sij där, man let ‘n rijt traktorhjuLa som ‘n ha perfekte fast ‘n jär bara to. Söjn snögg våra döm å man nöges sij opå döm meda han rijt döm  å hä om na jär ‘n tjä’äll för irritaschåon.

Seda kan man ju heva opp na ståorskåo å sprent omkreng å ho’opp ini döm. Hä levd om nanting, men I töckt et att hä gjåoL na då Jeg i alla fall ha’a vankne. I jär et bitter å hä jär ju tur att tijd’n gå fort då man ha råoLit.

Jä håva väl et misse att I ha erbjöde mä å skrijv oppföLjningen dell mästerverke ersch Jonas Gardell ”Torka inga tårar utan handskar”? (OM jä et ha sitt serijen så fennsch ‘n ope svtplay – han nöges hvor männisch sij). Installaschåon kåm å heijt Torka inget snor utan handskar för åss föräLdrom som håll å spoij då ba:na våra snöro.

Håva jä gjåort fäLat?

I da jär ‘e et minder än to ma’ne kwar delles julaftan å I jär kLa:r vä julkLappa. Tråo jä mä et? I ha to åt föräldren mijn bårte ba:na å to åt schwärföräldren bårte ba:na å så sko ba:na mijn få to hvår. Våra vä snå’ål? Ja, fast hä breuk man et märk å då hä jär jul, för då spende:r vä för hela åre, nasom. I år, för å få de naLta minder stressat så håva vä beschLeute åss å fåra ötomlansch bara vä  å ånga. Sist vä pLane:re å fåra bårt över jul så föddes Pottjen i oktober så då vart hä et, men nö fankuLn håva vä båoke ållt å hå kåm ingen fLeijr å’ång, i alla fall et före jul.  Vä fåra dell ‘n pLats där vä et ha vöre föreut, fast vä ha besökt lande fLeijr herransch ga’ang. Vä fåra et för värmen, ötan för lungne å för å konna bestäm åss om mörrna då vä vanken vo vä velle djära den dan. Hä finnsch mötje å sij å jära å mötje historija å FLecka ha just bört å läsa språke dömesch ope skåoLa så hon sko få ö’öv sä naLta.

Pottjen å jeg våor ope affär’n å där tjöft vä ‘n burk å pepparkaken å hä fijke han å söstra hansch då vä kom heijm, före middagen ståo döm ötvä bänken å doppe pepparkaken ine kå:lmjöLka. Hä såg gåode gott eut, men I satt den ine soffa å drack en schettkopp å kaff å njeut bårte hä var töst i tag. I nöges bara få sä’äj att hä var småpepparkaken ine burken den för hä sij eut som om ba:na mijn håva dasslåcka dell hender. Nagla ersch FLecka våra stjita å Pottjen sij eut å våra fjårtan om man gå ope storleijka opa hendren.

I mårran, el hä lär ju betoijd ida för jä som jär schLeug å såv om nettren, så få jä hå’åL tumma jäde för mä. Hå:L döm hart.

Lev å må!

 

Picasso å gLass’n

För i tag seda skreijv I jen att I holl å leijt grejjen opa nete dell rumme ersch Pottjen, å nö ha I fonne ållt I velld håva. I schLapp fåra åt Haparanda, för man veijt ju att hä et jär nan idé å tjö’öp na noijt åt eijn som hav i schätte si’inn vo djäll å finn åt pennen å som rijt överållt. Han ha snö:e in opa motiva ”jatt å Lu:L” (ratt å hju:L).  Vä håva konschtvärka ine hall’n, ope dassdö:rn, ope spis’n, ine så:vrumme å opa tjöksbåoLe. Den kom ‘n å opå att om man hammer hart vä penna så va:L hä småho:La.  Hä som jär verkLit märkLit jär att hä jär ÅLLER naijn som lämmen pennen fra’amm åt haijn å finn. (Å et jär hä nu heller na, för ången nöges ju få lär schä, fastän hä vaL durt för åss.) Då ‘n kom heijm bårte dagis så vart ‘n så löckLi över hundrafämtekråonerschhylla som ståo ine rumme å han bö’örd å ställ in grejen. Ack Herre, vöre läng sko iLe den håll i sä?

Då vä våor opa affär’n seda så ståo en å’ång öte gLassdisken å gnälld å velld håva gLass, å då velld ju men å håva eijn så I tåo en isgLass å vä ställd åss i kö. Då seg den annar måora högt å tydligt att et kan man ju leta ba:na ita gLass’n då hä jär så kållt eut å så la a dell åt Pottjen att hä ändå et var lörda ida. Vo spela hä för råll? Jörskåll! Et fankuLn jä:r hä väl na om hä jär kållt eut? I oppskatte et heller att a tåla högt för å få mä å framstå som sämber än hon, fast I tråo ändå att ba:ne mett, var meijr oppskatte än henasch som et gjåoL na anne än å gnä’äll å leva rövar meda döm våor ine affär’n. Hä jär tur att man ändå jär snell, för annarsch ha I ra:Le opp åt a den inn. WTMF!

Nö jär’e bäst å gå å lägg sä. I få sova delles sju a mörrnom å hä tjänsch gåode fint att man få hwi:L opp sä årdentlit före man nöges arbeijt å före man sko åt Schuness å Storfors.

Lev å må!

 

Ve:n å pulvermåose

I jär ingen kattmännisch, men I kond et måotstå så gullat tji:ssa jen var:

Så I minnsch häijn. Hä var i bra tag seda I arbeijte om vecken, å I mindes precijs vöre tråijtt I breuke våra fredasaftna. Hålv å’åt då Pottjen tåo mä öte handa å djick dell sänga, då djeijspe I hela vägen dijt å I tråo att I samne före vo han gjåoL. I vankne precijs å et velld I kLijv opp, men I ha FLecka nest ‘n kompis å hon sko väl hämtes snart å så var ‘e ju hän vä oppsattshelvitte den….  För närvarande jär ‘e kårsche mett, el cementkLåmpen kreng fåot’n vöre man nö vell sij opå de. Hä jär tur att I arbeijt ötvä/ine ”ångdåomens tjä’äll” annarsch skull man väll sammen bake ratt’n heijm hä man jär tråijtt.

Nö ha I vöre tvungen å ratschonalise:r naLta jen heijm då I arbeijt om dågan å skrijv om nettren. I ha eutö:ke FLeckas arbetsområ:d dell å si dell att hä finnsch ve:n ine tjö:ke. (Att gå vä såoppossan jär opa lista henash redan). Pottjen ha fått heva fram gLa:sa, tallrecka å remidjen då vä sko ita. I ha et ensch honne tänk jöning naijn matlist som I breuk. ötan I ha före opa koopera ätt I ha hämte ången bårte dagis å tjöft na som gå snabbt å djära – processemat’n som I vanLitvijs et sij opa: fiskpinna, pulvermåos, pulversoppa, å dellåmägen om måndagen då vä et breuk ita na tjött (Meatless Monday) så törrmeuLe vä varmkorven vä bröde. I dag vart hä ändå att I steijkt opp na tjött vä na broccolli å pärogratäng. Ja, jä djisse rätt – en fäLa possa vä gratäng – å han var gåo, nanting. I älsk han I jär schöLv, men om I ställ mä å skåla päron så såv I åssit om nåtta hä de vä:rk ine högerhanda men. I ha na som kå:Les Karpaltunnelsyndråm å I ha opere:re vänschterhanda, men I ha et riktigt tijd vä hä just neu….. Hä går ju om man ratschonalise:r bort å skåLa päron. Då I jär palt’n sij I dell att Han I båo lave jobb som handräckar ine tjö:ke.

Vä håva åssit pLane:re för helgen jen förutom å fåra opa Storfors en stand – I nöges dell Hemmings en stand å,  men hä kåm å gå snörovasst.  Nö sko I fortsätte vä arbeijte mett en stand å ita ‘n satsumas å dreck naLta julmust.

Lev å må!

Nö jär däcka opa pLats

Om I feck ställ opp i ”Kwitt el dubbelt” opa teve så skull I täveL i ”Han I båo lave-kunskap”. I skull vinn fLeijr miljåon. I berätte ju igårkwäLst att I et ha’a nager vinterdäck opa biLn men å att I tjo’oL sur-dieselbi:ln ersch Han I båo lave. Då I kom heijm bårte jobbe så var ‘n redan heijm å han mötte mä ine dö:rn å sa’a att no ha’a ‘n pLane:re å boijt däcka ida, men hä rängne ju så fördärvat (= hä fjesadroppa naLta). Vo I tänkt å vo I sa’a var to stjilda saker, för I sa’a bara att et djär hä nä, för no kLa:r I ju mä å tjö:r berlingon en dag dell. Seda då vä åt midda:gen så la I dell i väLpLace:re ”Han verk då tåga gåode mötje bränschLe bi:Ln den å han schwåra dåLit då I tjö’ör gas’n i bott’n” – då ha’a I agne kråoken å no sko jä tråo att ‘n beijt ne hart…..  To mineut ätt vä ha’a ite fäLat så skratte I gott för mä schöLw då I tåo korte jen – soddat nanting, men hä ha’a bört å mörken å I skratte där I ståo opa balkången å tjuvknäppt:

I lä:sn som ‘n båok, å hä jär i socioLågist eksperiment hvor gang I vell föränder na jen heijm, för han gå direkt dell ”Nej” gåode gott hvor gang, men hä ha töije femtan år å gåode mötje irritaschåon, men I ha lärt mä vöre haijn funge:r. I nöges föreschLå ‘n förändring trij gang å han sko säg ”Nej” trij ga’ang. Seda tag ‘e et lä’äng före ‘n kåm dell mä å föreschLå eksakt samma sak som I ha sagt åt ‘n trij ga’ang. Fåtta jä vöre illspekot I ha honne våra före I lärd mä hänna? Hä tåo mä nasom å’ått år å säg att vä skull må’ål hwitt å tapesche:r ne tjällarn, å bögg för trappen å måL han å hwi:t å så ”kom ‘n opå bara sönna” att vä no ändå skullt tjö:p na hwi:tfärj å böre må’åL å lägg noijtt goLv.  Då I nö fä’äL oppsats’n jen så sko vä böre renove:r ovadell å vä meijr hwi:tfärg å tapetren å dellåmägen bögg om tjöke. Då vä böre vä hä så sko I föreschLå att badrumme å bö få sä i noijtt utseend å bögges om årdentLit – eijn gang. Döm ander to sko I hinn vä före marsch tänkt I.

Nö sko I skrijv naLta meijr om ‘n Bourdieu å hoppes att I et sammen där I sett. Hä jär tjuå’ått gra’a jen i tjöke för I e’eL som en geud för att bLeutoveralls’n å skånn å hanschka å mössa som Pottjen kom heijm vä bårte dagis var täckt ine sand’n så hä åkt in ine maschi:n å nö häng hä opa törk en ötvä mä. Tjuå’ått?  Hä jär gåode varmt.
Lev å må!