Johansschons under berge

I nöges bara få berätt för jä om schLäkta men. Vä böre vä a mormor Elsa som var djift vä ‘n Edvard å döm bå’ådd opa Hwitsand under bärje (där ‘n Håkan nö båo). A Elsa jär matriarken våre å sinnesbild’n för mä vöre ‘n stark kwi’inn jä:r. Hon skratte leka högt som hon hoste å hon var ållte gLa, vo I minsch. Hon jär no enda männischa I tjänd dell som verkLit var född opa aLitanhundrataLe.

Hon vart tidigt ä’änk då ‘n Edvard dödde å lämne na alle:n vä fLeijr ba:n. A Mary som föddes 1920 å som var farmåora men. Hä jär hon som I tänk opa hvor da å som få ö:ga mijn å tåres hä I saken a, ‘n Torsten, som ha’a ‘n hund som heijte Assi, ‘n Birger som dödde då ‘n var bara trij år gåmmal ätt ‘n ha’a folle ine i ka:r vä lut, a Karin – måormåora åt a Katarina, å hon bårte söskona som ållte var väLkLedd å fin, ‘n Tore – murar’n, som ållte skratte å var snell, a Britta som ållte ha sagt hä hon ha tänkt, a Astrid, som var den enda bårte skåcken den som fåor åt Stockholm för å sta’an å ‘n Bruno, le’ell’n som ha kwar gLemt’n ine ö:ga å som I träff opa fotboll hvor sommar.

Då ‘n Edvard dödde var farmåora men sextan år å ‘n Bruno var ett eijtt år ensch. Vöre a Elsa kLa:re å å överleva vä å’åll ånga den förunder mä nanting. Hä var no et så råoLit å’åll gangen, men I ha ÅLLER hort nanting om vöre schwårt hä var ötan I tråo att hä som skull ha vöre åoöverkomLit för vemsomhelst hjört dell å cemente:r relaschåona milla a Elsa å ba:na henasch å i förLängningen milla å’åll åss som dellhåijr Johansschons. Hä jär a Elsa å så jär ‘e vä.

Söskona verke ha have ne råoLit vä hvorander, döm sjånge, spela revy, å var vä i SSU. I dåij naLta då I tä’änk vöre farmåora men berätte att döm breuke cyckel åt LeuL för å da’ansch. Åt LeuL!! Fåtta jä vöre langt hä jär? Opa gammelcykla döm ha’a då.

Hä jär et så ma’ang kwar bårte gamLen den nö. I sö:r för döm som et våra kwar jär vä oss. Då ‘n Torsten djick bårt var ‘e första ganga I såg farmåora men skrå’åL å hä gLöijm I åller. A mormor Elsa dödde då I djick eijtta opa Backa å hä var annar ganga I såg farmåora men skrå’åL. I minsch att I fåor heijm bårte skåoLa hä I var skråLfäLa schöLw. Den åttonde november nittesju samne a Mary in å I ha et hämte mä än. Strax backätt dödde ‘n Tore, ålldeles för brått. I går om mårgan dödde moster Astrid i Stockholm å vä sö:r vä a Marie å ‘n Tobbe å vä familja dömesch.

Fastän hä stå skreve att tidevarv kom å gå, å schLäktom föLe schLäktom så jär ‘e schwårt å acksepte:r att hä jär så.

Lev å må!

 

 

Advertisements

Författare: Nalta waller

I ha honne va'aL 43. I ha to ba:n som gnäppas jämt å 'n ka:r som åller jär heijm. I jär 'n språklä:rar å I töck om då I få schLappen å.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s