Åh, herreminje vo hä var lä’äng seda I skreijv na jen opa sijda. I veijt et vo I sko sä’äj åt jä som et lå:t stömLat, men I ha vöre så utstresse bårte å jo’obb, å stude:r å våra vä Pottjen jen heijm att I hav et worke broj mä om å våra håLvråoLi opa måLe våre.
I sko kLåga å mä naLta förscht, för att Pottjen, som I ä’äLsk, men som I et ha töckt om så mötje opa sista tijd’n ha vöre geudat så hämst. Han ha ra’aLe å lega opa goLve ine affäran, å han ha vorte eutdröije för å få sette å hwi:L asta ine biL’n då’n et ha schött sä in opa mataffärn ope Backen. I få stjämmes för’n å fennsch hä nä värr än ba:na som et konna oppföre sä som fåLke? I töck då et hä.
Så vo ha hende seda straks före jul? Et så mötje, om I sko våra ä:rli. Vä ha vöre i Spanijen å hä var bra, I ha honne våra ledi nager dåga (vä ånga heijm så hä räcken I et), I jo’obb å stju’uss ope Schuness.
Jobbe mett skull I konna skrijv inLägga om jämt, men då I jo’obb vä fåLke som få mä å skra’att å hurves opa samma gang så kan man et skrijv om hä, ötefall att naijn ta i’ill opp. FLeijr våra geudat å ander våra geudat, men åt i anner håll. I få förschö:k finn naijn balansch opå innehålle jen.
I broij mä ållde:les för mötje om vo ander tö’öck. I sko förschö:k å änder opa hä.
Hä räck nö för ikwe:L – I ha naLta å förbere:d delles a mörrnom.
Lev å må!
Nalta waller 